GÄRDS-KÖPINGE. Hon sitter i rullstol, kan inte prata, inte minnas.

När vi frågar vad hon känner för expojkvännen som förstörde hennes liv tar Emma, 20, fram en penna.

Med stora bokstäver skriver hon: HAT.

Utanför villan står Emma Petterssons rullator. Hon är hemma från sjukhuset i helgen och tar emot i vardagsrummet. Hon sitter i sin rullstol och höjer vänsterhanden till en hälsning samtidigt som hon ler.

För ett halvår sedan var det osäkert om hon någonsin skulle kunna komma hem till familjen i Gärds-Köpinge.

Hon höjer ena tummen som svar på frågan hur hon mår. Det är hennes sätt att kommunicera, att berätta att det är okej. Trots allt.

Den senaste tiden har hon kunnat åka hem från sjukhuset varje helg.

Det är väl skönt?

Emma ler och sätter upp båda tummarna.

Överklagade sitt straff

I dag börjar rättegången mot hennes 21-årige expojkvän i hovrätten. Tingsrätten har tidigare dömt honom till tolv års fängelse för människorov, våldtäkt och försök till mord. Ett straff som 21-åringen och hans nye försvarare Leif Silbersky har överklagat.

Åklagare Pär Andersson anser däremot att han bör sitta fängslad i 14 år.

Sista rättegångsdagen, i mitten av juni, vill Emma själv komma till hovrätten i Malmö.

Är det för att visa honom hur allvarligt han har skadat dig?

Emma sätter upp ena tummen. Det betyder ja.

– Hon känner bitterhet och hat mot honom, säger pappa Mats.

– Hon vill verkligen åka till hovrätten. Ha ett avslut.

Misshandlades brutalt

Själva händelsen minns inte Emma alls. Hur hon den 6 november plockades upp av exet utanför körskolan i Kristianstad. Hur han körde ut henne på ett öde fält där han misshandlade henne svårt. Knivskar henne i ögonlocken och underlivet, tog ett så hårt strypgrepp att hon fick svåra hjärnskador. Sedan lämnade han henne medvetslös.

Polisen som hittade Emma berättade gråtande i tingsrätten om hur sönderslagen hon var.

– Hon rosslade till och slutade andas. Vi lyckades blåsa in lite luft i henne. Hon fick ytterligare tre, fyra andningsuppehåll. Hon hade inte överlevt om vi inte hittat henne så snabbt.

Kommer du inte ihåg att han hämtade dig utanför körskolan?

Emma skakar sakta på huvudet.

När hennes föräldrar frågar om hon minns att hon varit tillsammans med 21-åringen slår hon håglöst ut med händerna. Hon sitter stel, sedan börjar hon gråta.

– Hon tycker det är jobbigt att hon inte minns, förklarar Mats.

För tillfället vårdas hon på rehab i Hässleholm. Första tiden fick hon intensivvård i Lund och svävade länge mellan liv och död.

– Åtta gånger är hon opererad i hjärnan. Bland annat tog man bort skallbenet på båda sidorna, säger föräldrarna.

Efter 15 veckor sattes skallbenen tillbaka.

– Då slapp hon sin ständiga huvudvärk.

”Tänker inte på att andas”

Hjärnskadorna sitter främst i Emmas bakhuvud och påverkar hennes syn, tal och minne.

– Signalerna som styr talet går inte fram, hon tänker inte på att hon måste andas när hon pratar.

Därför har det hittills bara kommit enstaka ord från henne. Närminnet är nästan helt borta.

Är det många kompisar som brukar hälsa på dig?

Tummarna upp.

Men när pappa frågar om hon minns vilka som var där i går skakar hon på huvudet.

– Däremot minns hon allt hon lärt sig i skolan och hon kommer ihåg när hon tog studenten.

Framsteg över förväntan

Emma tränar på att lära sig gå. Men båda korsbanden är av och därför har hon en knäskena med mekanisk fjäder som aktiveras vid gångträningen.

– Det handlar om att träna, träna och åter träna. Vi promenerar tillsammans här ute på gatan när hon är hemma, säger Mats.

Emma nickar. Hon är hela tiden delaktig i samtalet även om hon inget kan säga.

Hon ville bli arkitekt, hade tänkt utbilda sig i Köpenhamn. Nu vet ingen hur framtiden ser ut.

– Vi är glada över de framsteg Emma har gjort. Det har gått bättre än vad läkarna vågat hoppas. Vi hoppas det fortsätter så, säger föräldrarna