För att summera lite..

I söndags var mamma och hennes kille och barn här, lillebror med. Vi fikade och hade trevligt, efter dem gått hem vid nio tiden fick jag fruktansvärt ont i svanken, det strålade och jag trodde jag skulle svimma av smärta. La mig i ett bad men det kändes inte bättre, tog två alvedon och la mig i soffan med värmedynan, det släppte lite men kom sen tillbaka. Efter ett tag gick vi in och la oss, blev inte mkt sömn för min del. Måndag morgon och vi skulle till bm klockan nio, jag hade fortfatrande ont och ville inte åka in men Jokke övertalade mig. Trodde jag skulle spy på vägen in så ont jag hade, kom in till bm, hon mätte magen tog blodtrycket sen skickade hon oss till förlossningen, smärtan hade inte avtagit. När vi kom till förlossningen kopplade dem ctg på mig, hade svårt att ligga stilla av smärtan. Bebis mådde bra och det var ju det viktigaste, min smärta försvann inte, höll på att bli tokig. Fick bricanyl och smärtstillande, blev trött och skakig men det blev inte bättre i ryggen.. Ctg visade inga sammandragningar och det visste jag eftersom det bara var i svanken jag hade ont. Dem undersökte mig och tappen vad mogen och hade börjat öppna sig så sa Jokke, tror ni vi kommer föda några veckor innan? Nej sa läkaren detta handlar om dagar, vi båda blir lite skräckslagna och jag med mina hormoner börjar gråta.. detta var inte vad jag tänkt, vi hade inga grejor med oss, är inte fullgången nej detta kändes inte bra. Dem sa vi fick stanna på obesrvation under natten då jag har Gbs och behöver pencilin innan förlossningen startar. Vi fick ett rum på bb, Jokke körde hem och hämtade bb väskan ifall det skulle va något.

Framåt kvällen lugnade sig min smärta, blev då lite besviken för då hade vi ju ställt in oss på att bebis kanske ville komma.. Men vi stannade och det var lite från och till hela natten. Vid ronden dagen därpå säger läkaren att vi ska åka hem och vila, eftersom det lugnat sig var det inte på gång ännu, jag blev besviken och ledsen men samtidigt är det bra så länge bebis vill stanna.

Sen har smärtan varit hemsk sen dess, igår var det något fruktansvärt, jag bara grät och mådde illa. Trodde jag skulle svimma, kände inte bebis mycket så vi åkte in och allt såg fint ut, fick smärtstillande utsktivit och ska få Tens apparat att ha..

¨Så nu är det bara att vänta och se...