Detta är det värsta jag behövt göra, att säga farväl till väl dig, det trodde jag aldrig att jag skulle behöva göra. Allt var jätte fint i kyrkan, din Mamma och Pappa hade planerat allt så bra, många fina låtar etc. Du hade fått väldigt många blommor, fullt i hela gången in. Kände att du var närvarande när jag gick fram till kistan och la min ros. Prästen sa mycket fint om dig, och han hade rätt i allt han sa. Du kände en trygghet när du satt i iblen, och det vet jag att du gjorde, levde ju tillsammans med dig och det var väldigt ofta du körde en sväng när du var lite nere. När begravningen var över körde jag och mamma mot osby för att tända ett ljus vid olycksplatsen, det var jobbigt men samtidigt kände jag verkligen dig vid min sida när jag satt där, där låg massa fina blommor och teckningar från din son. Du var verkligen Älskad Krisse och du är saknad. På vägen hem satt jag och pratade om massa minnen, fårf försöka tänka på alla stunder tillsammans med dig, och jag är verkligen tacksam för att jag fått uppleva allt som jag fått med dig. Du kommer alltid att vara en del av mitt hjärta. Och jag kommer aldrig någonsin sluta älska dig Krisse Göransson.

Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du. Det finns alltför många som vill tala om att du bör vara si och så. Gud fader själv han accepterar dig ändå och det kan du lita på.


Älskad och saknad.